?CSR and political consumption ? a study of Nike?s and Puma?s CSR-reports?The purpose of this dissertation is to examine if political consumption has influenced multinational corporations to improve their Corporate Social Responsibility reports and policies more, than a company who has not been a target for political consumption.This dissertation is a content analysis of Nike?s and Puma?s first (Nike 2001, Puma 2001) and latest (Nike 2007/09, Puma 2007/08) CSR- reports. Archie Carroll?s model of Corporate Social Responsibility is used as theoretical framework in this study. The model is used to focus on four areas within CSR; economic, legal, ethical and philanthropic.

Frågeställningar: Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av AA Logistik Västerås CSR-arbete?Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av kundens förväntningar på AA Logistik Västerås CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör påverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet påverkas av kundens förväntningar på leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete påverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I två av de undersökta kundrelationerna finns det inte några upplevda brister angående någon av komponenterna delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angående komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de är förknippade med en så liten del av relationen att det inte har någon större betydelse för hur det påverkar förtroendet från kund till leverantör. Att en stor majoritet av förväntningarna hos kunderna har uppfyllts gällande CSR-arbetet, styrker påståendet om att CSR-arbetet påverkar förtroendet positivt ytterligare..

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor. Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjälp av de teorier vi anser vara relevanta i ämnet, bl.a.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera CSR-kommunikationen från Sveriges två största livsmedelskoncerner, ICA och Axfood, under åren 2012 och 2013. Denna analys kommer att göras utifrån företagens officiella hållbarhetsredovisningar. Studien avser även att analyseravilka tydliga skillnader som finns mellan företagens kommunikation. För att göra detta har vår studie utgått från modellen The pyramid of corporate social responsibility av Archie B. Carroll.

The purpose of this study was to investigate how Swedish retail companies work with CSR internationally.The study also sought to explore the opportunities and challenges that exist, and the stakeholders that motivate companies CSR commitment.The theoretical framework is composed of international CSR guidelines of the OECD and the UN, Carroll's CSR pyramid and three-stage model and Freeman's stakeholder theory. Furthermore a qualitative research approach was applied where four in-depth interviews were conducted with representatives from Axfood, Löfbergs Lila, Oriflame and CSR Sweden.Finally, the study demonstrated the conclusion that the companies CSR strategies are structured in a similar way regardless of the market. CSR attract and retain workers, create a good reputation for brands and results in working conditions, living standards and environmental improvements. Difficulties, however, are the complexity of being able to control each partner and manage differences in language, laws and culture between countries. Finally there are a number of stakeholders that motivate companies to work with CSR, of which shareholders are considered the most important..

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhälle. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som påverkar vilka incitamenten är för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn på CSR beroende på storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag där även idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och både intressentteorin och Carroll?s pyramid.

Corporate Social Responsibility (CSR) is a topic that is becoming increasingly important in today's society. CSR is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns both in their business but also in interaction with their stakeholders. The society of today sets high expectations for how companies take their social responsibilities, especially in industries where the risks to individuals and the environment are high. In this study, we tried to answer the following questions; what kind of responsibility do companies in the plastics and chemicals industry claim to take and why might this be due? What differences exist between the investigated companies in the industry and what may these differences be rooted in? The purpose of this study was to obtain an understanding of the interest in working on sustainability in the plastics and chemicals industry.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

Enligt modellen för Robert J. Harringtons sensoriska pyramid finns det tre faktorer att ta hänsyn till beträffande mat och dryck i kombination. Dessa innefattar grundsmakernas påverkan, texturens roll samt betydelsen av flavours.Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Harringtons sensoriska pyramid, undersöka betydelsen av grundsmaker, munkänsla och flavours, vid mat- och dryckeskombinationer med te.Metoden som tillämpas i föreliggande uppsats är en litteraturstudie med utgångspunkt i fyra vetenskapliga artiklar. Två av fyra artiklar berör teets egenskaper. De andra två behandlar mat och dryck i kombination.Genom att redogöra för grundsmaker, munkänsla och flavours visar resultatet att en kombination mellan mat och te inte kan byggas på samma grunder som en kombination med mat och vin.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Hur skapar man en berättarstil med högt tempo? I det här gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finländsk tv, utgående från manusanalyser och narrativa teorier. Det färdiga manuset använder sig av berättartekniker såsom Freytags pyramid och det sätt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berättarstil..

Datum: 2013-01-18Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HPInstitution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin SahaTitel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagandeHandledare: Birgitta SchwartzNyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenterFrågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla.Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer.